Candides brorsa talar ut, Del 3

Candide och hans vän Cacambo lämnade det så fördomsfulla Buenos Aires för att bege sig ut i Europa. De stannar vid staden Eldorado där Candide möter vänliga människor som tycks verka ha samma tankar som Pangloss hade när han vad vid livet.
Eldorado visade sig vara Candides val av de bästa av alla världar, då allting var precis så som han önskat. Där man enbart tror på en Gud men inte så mycket att den ska styra över ens liv, utan man måste låta förnuftet verka.
Man märker i Voltaires sätt att uttrycka sig under dessa sidor som de är i Eldorado att det är detta som han vill få fram i sin satir, att det är i dessa världar som vi männsikor måste tillbringa våra liv i och inte i någon annanstans!
Innan hade allting varit misär och förhållandena hemska i bland annat Buenos Aires, tills nu. Voltaire som själv var kristen skriver att vi är alla vår egen präst och att vi inte ska se religonen på allt för stort allvar utan att se bortom den och våga ta egna vägar. Precis det som upplysningen handlar om, att låta sitt förnuft komma till användning och inte använda bibeln som vår "guide" genom livet.

De två vännerna lever som kungar, men det tar inte lång tid innan Candide inser att han måste fortsätta sin resa för att äkta sig med den kära Kunnigunda. De får massvis av gåvor från det vänliga folket i Eldorado och man skulle kunna se det som kunskap som Candide ska sprida vidare över världen för att senare göra det till det bästa av alla världar. På vägen blir han dock plundrad av de som inte ha samma tro som han själv, men han ger sig inte trots detta.

Vad som händer härnäst kan bara jag, hans bror svara på, men jag säger inget...

Candides brorsa talar ut, Del 2

Efter dessa totala tio kapitel som vi har läst, så måste jag faktiskt säga att jag beundrar Voltaires sätt att berätta sin historia, men det går inte att undgå hans ibland hemska sätt att uttrycka sig. Ett klart exempel på detta är när Candide tar både storinkvisitorn och juden Isaskar liv genom att tränga igenom sin dolk genom deras kroppar. När Voltaire sedan beskriver deras begravningar så skriver han:

”Hans helighet begravdes i en vacker kyrka, Isaskar kastades på dynghögen.”  

Meningen säger sig själv, att storinkvisitorn som var en högt uppsatt och kristen man, blev begraven på en helig plats medan Isaskar, jude som han var, trotsade den så dominerande kristna tron och gjorde högen med de andra som var oense med kyrkan större. Det var precis så här det såg i Europa under tidigt 1700-tal, med en kristen tro som man var dömd att följa till punkt och pricka.

Om nu någon skulle stå ut i mängden och påstå något utan kyrkans godkännande så var det ett hemskt straff som väntade, som i de flesta fall ledde till döden. I boken kan vi se en händelse som förstärker det faktum att detta skedde under denna tid. Det var när doktor Pangloss försökte förklara jordbävningen i staden Lissabon utifrån ett vetenskapligt perspektiv som han och Candide blev avklädda och piskade i takt med en högtidig hymn. Tyvärr förlorade Candide sin bästa vän men detta var ett tydligt exempel på hur kyrkan och det vetenskapliga gick skilda vägar.


Candides brorsa talar ut, del1

Candide har hunnit med en rad med händelser efter det att vi lämnande han vid det så fagra slottet i Westfalen. Han har bland annat träffat på två generösa blåa män vid ett värdshus som han snubblat in i, utmattad som han då var. Vi följer med honom när han möter fanatiska bulgarer som vilt bränner ned arabiska byar. Vilket jag kan tycka beskrivs väldigt vulgärt med brända kroppar och kvinnor med uppsprättade underliv.

Tittar man till Voltaires språk i denna charmiga satir kan man urskilja en intellektuell man med en förmåga att trycka in så mycket text på en sådan pass liten yta. Hans ironi skiner igenom boken tydligt där han driver med de rika genom att förstärka deras "underbara" livsstil. Han framhåller att människan likväl kan ersätta den oklanderliga bibeln och han skäms inte för att uttrycka sitt missnöje.
Kan inte bärga mig att läsa vad Candide får för sig härnäst, ska bli väldigt spännande att följa.


RSS 2.0