Candides brorsa talar ut, Del 3

Candide och hans vän Cacambo lämnade det så fördomsfulla Buenos Aires för att bege sig ut i Europa. De stannar vid staden Eldorado där Candide möter vänliga människor som tycks verka ha samma tankar som Pangloss hade när han vad vid livet.
Eldorado visade sig vara Candides val av de bästa av alla världar, då allting var precis så som han önskat. Där man enbart tror på en Gud men inte så mycket att den ska styra över ens liv, utan man måste låta förnuftet verka.
Man märker i Voltaires sätt att uttrycka sig under dessa sidor som de är i Eldorado att det är detta som han vill få fram i sin satir, att det är i dessa världar som vi männsikor måste tillbringa våra liv i och inte i någon annanstans!
Innan hade allting varit misär och förhållandena hemska i bland annat Buenos Aires, tills nu. Voltaire som själv var kristen skriver att vi är alla vår egen präst och att vi inte ska se religonen på allt för stort allvar utan att se bortom den och våga ta egna vägar. Precis det som upplysningen handlar om, att låta sitt förnuft komma till användning och inte använda bibeln som vår "guide" genom livet.

De två vännerna lever som kungar, men det tar inte lång tid innan Candide inser att han måste fortsätta sin resa för att äkta sig med den kära Kunnigunda. De får massvis av gåvor från det vänliga folket i Eldorado och man skulle kunna se det som kunskap som Candide ska sprida vidare över världen för att senare göra det till det bästa av alla världar. På vägen blir han dock plundrad av de som inte ha samma tro som han själv, men han ger sig inte trots detta.

Vad som händer härnäst kan bara jag, hans bror svara på, men jag säger inget...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0