Candides brorsa talar ut, Del 2
Efter dessa totala tio kapitel som vi har läst, så måste jag faktiskt säga att jag beundrar Voltaires sätt att berätta sin historia, men det går inte att undgå hans ibland hemska sätt att uttrycka sig. Ett klart exempel på detta är när Candide tar både storinkvisitorn och juden Isaskar liv genom att tränga igenom sin dolk genom deras kroppar. När Voltaire sedan beskriver deras begravningar så skriver han:
”Hans helighet begravdes i en vacker kyrka, Isaskar kastades på dynghögen.”
Meningen säger sig själv, att storinkvisitorn som var en högt uppsatt och kristen man, blev begraven på en helig plats medan Isaskar, jude som han var, trotsade den så dominerande kristna tron och gjorde högen med de andra som var oense med kyrkan större. Det var precis så här det såg i Europa under tidigt 1700-tal, med en kristen tro som man var dömd att följa till punkt och pricka.
Om nu någon skulle stå ut i mängden och påstå något utan kyrkans godkännande så var det ett hemskt straff som väntade, som i de flesta fall ledde till döden. I boken kan vi se en händelse som förstärker det faktum att detta skedde under denna tid. Det var när doktor Pangloss försökte förklara jordbävningen i staden Lissabon utifrån ett vetenskapligt perspektiv som han och Candide blev avklädda och piskade i takt med en högtidig hymn. Tyvärr förlorade Candide sin bästa vän men detta var ett tydligt exempel på hur kyrkan och det vetenskapliga gick skilda vägar.
Jag håller med dig i det du säger, att Voltaire ibland uttrycker sig mycket brutalt. När jag läser boken kommer jag ändå på mig själv, jag ser händelserna nästan som naturliga, det är en del av Candides vardag och för de andra som levde i den bästa av alla värdar. Detta tror jag eftersom han beskriver de som ganska naturliga händelser, Candides bäste vän dog och sen var det inte så mycket mer med det, man får liksom inte riktigt grepp om hu ingående r Candide reagerar eller känner. Detta beror antagligen på att Voltaire går fort fram i boken och inte beskriver händelserna så. Det kan kanske också bero på att boken är just en satir och att han ibland skämtar om hemska saker och ibland inte, jag har svårt att avgöra när han gör det ena eller det andra?
Förra kommentaren postat av Liljeholmens!
